POA NEMORALIS.

Genom tiden min barndoms park
skiftar i rytmer tröga.
Boken växer sig blank och stark
hasslarne välva sin höga.
Vildsnår glesna — men äventyrsland
hålles vid makt av en varsam hand.

Och i grönskans djupnande stig
genom barndomens rike
skön som fordom finner jag dig
minnenas ljusa rike.
Höljer min blick i ditt gröna flor
blundar — och tror.

(Blågröe. Också: Poa glauca.)